Det är inte utan viss förvåning jag idag på morgonen konstaterar att Chavez för första gången besegrats i ett folkval. Samtidigt som jag, en liberal hårdnackad kritiker av Chavez så kallade revolution och "bolivarianska socialism", gläds åt oppositionens enorma valframgång, finns det också skäl för Chavezkritiker att vara lite självkritiska och konstatera att valresultatet talar för att allt prat om tidigare systematiserat valfusk (jag tänker då främst på missförtroendeomröstningen mot Chavez där vallokalsundersökningar stämde exceptionellt dåligt med valresultatet) med hjälp av den nya digitala röstapparaturen av allt att döma inte var sant.
Samtidigt som det finns skäl att glädja sig åt denna inbromsning utav en avdemokratisering av Venezuela ska man dock ha mycket klart för sig att Chavez är såväl resursstark, envis, kontroversiell och har flera gånger agerat i en demokratisk gråzon, farligt nära gränsen till svart. Det finns goda skäl att tro att Chavez inte ger sig med detta, och 2012 lämnar presidentposten och politiken med svansen mellan benen. Den som lever får se.
Länkar:
"Nej-sidan segrade i Venezuela" (DN, 2007-12-03)
"Chavez defeated over reform vote" (BBC, 2007-12-03)
December in Venezuela
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vissa blir lätt mörkrädda för Chavez. Men om man vill vara en konsekvent demokrat så går det inte att svälja propagandan som antidemokraterna sprider. T. ex att det skulle vara oförenligt med demokratin att Chavez återväljs till presidentposten så många gånger som venezolanerna vill!
Tydligt är att sedan Chavez vann sitt första presidentval så ha venezolanerna fått tillfälle att rösta om varje förändring som föreslagits.
Folket får hela tiden chansen att välja. Till skillnad från Sverige där strategiska beslut som drabbar Sveriges grundlag genomförs bakom ryggen på det svenska folket (läs EU-konstitution).
Vilka av dessa låtsademokrater klagade på när Helmut Kohl satt 16 år vid makten, eller när Thatcher och Mitterand klamrade sig kvar vid makten?
Demokrati är bra så länge högern och näringslivets toppar nöjt frodas. Men om folket väljer “fel”, det vill säga vänstern, då är det fritt fram med CIA smorda kupp planer. Snacka om högerns moraliska haveri!
Jag tycker det är klart tveksamt att den politiska makthavaren kontrollerar media, genom fula knep stänger ned kritiska medier och hotar statsanställda som inte ställer upp i demonstrationer för presidenten med avsked är klart odemokratiskt. Det är vad jag motsätter mig. Chavez prat (det är oklart vad det egentligen blivit av det) om ökade anslag för utbildning till landets fattiga menar jag däremot är sympatiskt i sig. Tjena; världen är inte svart eller vit där man måste välja vilken av de två politikernas knä man ska sätta sig i, man kan istället ha sitt intellekt som utgångspunkt och finna gråskalor mellan det kolsvarta och det blänande vita.
Skicka en kommentar