Resurrection

Helt utan att publicera något alls på vare sig det kraschade forumet "prat om pengar" eller den egna bloggen har Solnamannen haft fullt upp sedan det senaste inlägget 2017. Att vara ensamstående pappa gör sitt till. Att starta igång en verksamhet (åt andra, inte i egen regi) har även det tagit tid och engagemang. Att separera var jobbigt men jäklar vad rätt beslut det var (apropå att ta tid och engagemang). Det kan ju inte sägas ha varit speciellt lugnt där ute i samhället under min frånvaro heller. Vi har sett början på slutet av 2000-talets kreditexpansion i Sverige. Med den har vi även fått en glimt av början på slutet av världens största penningpolitiska experiment genom tiderna; minusränta och kvantitativa lättnader. Notera att jag skriver början på slutet, för slutet i endera av de två har vi ännu inte sett. Ingen rast, ingen ro. Det händer ständigt något spännande för oss ekonominördar att reflektera kring. Kanske borde jag fortsätta att publicera mina egna reflektioner. 

Under perioden 1991-2016 har jag räknat ut att jag lagt ner ca 20 000 timmar på att studera och lära mig kring ekonomi. Vilken del av ekonomin? Samtliga. Allt. Jag badade i det. Någon gång under 2010-talet började jag fokusera allt mer på psykologin kring ekonomi. Då inte minst människans beslutsfattande (eller frånvaron därav) när det kommer till finansiellt risktagande, hybris och kris. För några år sedan nådde mina tankar begreppet tid, och kom under en ganska lång tid att stanna där.  För att inte tala om att det ledde mitt nördfokus till det som idag tar merparten av nörderiets tid; filosofi. Så oväntat kanske det inte var ändå. Citatet som legat på bloggens förstasida sedan starten är Betrand Russels, en av 1900-talets mest betydelsefulla filosofer.

Det förändrar inte det faktum att jag är en obotlig ekonominörd. Jag har ännu fingrarna i syltburken varje bankdag. Jag finns ännu, eftersom jag tänker. Jag studerar ännu med stor nyfikenhet min omvärld, och försöker förstå den. 

Nu ska jag bara försöka skriva lite om det igen. För de som söker perfekt meningsutbyggnad och minutiös precision i var punkter och komman hamnar hänvisar jag till Svenska Dagbladet eller möjligen Svenska Akademien (i den mån de finns kvar). Det här är en jävla blogg.

SM