2007-05-19

Den så kallade bristen på hyresrätter

Det torde vid det här laget stå klart för de allra flesta att den så kallade bristen på hyresrätter i, och kring, Stockholm inte är en brist som alla andra - inte minst som det är en brist som nuvarande system inte kommer att kunna eliminera eller tillfredsställa. Detta för att det inte är frågan om någon brist i den meningen att alla de som säger sig behöva (en bostad), i själva verket gör det. Det senare är inte minst min kära sambo ett levande bevis på; vårt goda förhållande och rymliga boende till trots ställer hon sig i kö för en hyresrätt i Stockholm för att "man vet ju aldrig" eller "det kan vara kul att kunna flytta in till stan som pensionär" (nu är vi på andra sidan år 2040 kan jag meddela). Behov?

Varför ställer sig då en medelålders människa, med ett fullgott, rymligt boende, i kö för en ny bostad - fullt villig att betala motsvarande 250 kr per år i köavgift i uppemot 35 år för att "eventuellt flytta till stan som pensionär"? Varför inte bara månadsspara 250 kr per månad i en aktiefond och använda pengarna (det kan nog bli motsvarande 100 000 kr på 35 år) som kontantinsats på en bostadsrätt?!!? Svaret är enkelt; för att det med rådande system är ekonomiskt rationellt. När snittpriset på bostadsrätter är 52 500 kr i Stockholm, och snitthyran i kommunens hyresrättsbestånd ligger under tusenlappen per kvadratmeter och år (alltså under 1,9% av bostadsrätternas värde) är möjligheten att få ett förstahandskontrakt i det närmaste likvärdigt med att vinna en ansenlig vinst på Lotto. Min sambo betalar 250 kr per år för att delta i bostadslotteriet.

Konsekvensen av de extremt låga hyrorna är:

  • Den så kallade bristen; 20-30 års kö för en centralt belägen lägenhet innanför tullarna. Ingen vill ju ge bort något som är värt en förmögenhet, och det är ju inte tillåtet att sälja.
  • Svarthandel. Om det finns en möjlig, rationell, väg kommer det kapitalistiska systemet att hitta den. Nej, naturligtvis vill ingen ge bort en förmögenhet som man upplever vara ens egen. Det ger upphov till en omfattande svart handel med hyreskontrakt.
  • Mer eller mindre tillåten uthyrning i andra hand. Detta sker dels utan värdens tillåtelse, dels till högre hyra än vad bruksvärdet stipulerar (ett annat sätt att tillgodogöra sig "sin" "förmögenhet" i form av ett attraktivt förstahandskontrakt) och slutligen sker det i regel utan att inkomsterna av uthyrningen (som ju rent krasst är otillåtna) inte tas upp till beskattning.
  • Att många hellre sitter med sin gamla hyresrätt tom (behåller den) än säger upp den, detta trots att man flyttat till annan ort.
  • Gör det, beaktat dagens system, väldigt lönsamt för fastighetsägare att sälja huset till hyresgästerna (för ibland långt över 50% mer än någon annan fastighetsägare skulle bjuda på huset), som i sin tur ombildar hyreskåken till en bostadsrättsförening, sådana vars marknadspris är 52 500 kr per kvm i Stockholm...

30-40% av hyresgästerna i Stockholmshems bestånd bryter på endera sätt mot lagar och/eller regler nog för att bli vräkta, så det är inget litet problem.


Lösningen
Lösnignen är mycket, mycket enkel. Använd teorin om marginalnytta för att prissätta hyresrätter (hyran). Låt hyresvärdar själva sätta hyran, och låt "tomma lokaler" få definiera "för hög hyra" istället för att låta den korrupta, jäviga intresseorganisationen hyresgästföreningen ha ständigt problemformuleringsföreträde. Skapa i förlängningen en marknad där hyresrätter läggs ut för visning som bostadsrätter, där den som bjuder högst hyra får kontraktet - och där hyreskontrakten är fria att säga upp med 3-6 månaders varsel för såväl hyresgäst som hyresvärd.

"I förlängningen" skriver jag. Detta är fullt medvetet. Att genomföra dessa reformer över en natt skulle skapa kalabalik och en vilda västersituation på hyresmarknaden utan dess like - det är jag fullt medveten om. Hyresvärdar skulle då naturligtvis, istället för att tjäna 100-600 kr per kvadratmeter och år på att hyra ut lägnehet säga upp hyresgästerna, skapa en bostadsrättsförening och sälja bostäderna för 30 000 - 60 000 kr per kvm (och därmed öka sin avkastning ibland kanske tusentals procent). Nej, lösningen ligger i att få igång en väl fungerande hyresmarknad innan du implementerar reglerna på de befintliga hyresrätterna. Alltså; inför fri hyressättning och möjlighet att avtala bort besittningsrätten för nybyggda hyresrätter, och låt de äldre bestånden av hyresrätter under en period om 5-10 år, i etapper, närma sig marknadshyran. Vi skulle då ha en marknad där det är fullt möjligt för utomsocknes arbetslösa och studerande och tillfälligt besökande utlänningar etc att enkelt och smidigt få tillgång till en mer eller mindre permanent bostad för en rimlig kostnad. Det är dags för lite verklig solidaritet, sådan som sträcker sig utanför den nyttomaximerande intresseorganisationen hyresrättsföreningens (i bostadslotteriet framgångsrika) skara av medlemmar.


Länkar:
"Hundratals svarta lägenheter hittades vid skärpt kontroll" (DN, 2007-05-09)
"Snittpriset för lyan i Stockholm: 52.000 kvadraten" (DI, 2007-05-09)
"Rekordpriser på lyxiga bostäder" (DN, 2007-05-19)

Komplettering: "Moderat nej till marknadshyror" (DN, 2007-10-09)

Inga kommentarer: